Maria Törngren, Gymnasielärare i historia, kultur och svenska.

Tänk dig att du vaknar upp en morgon utan att minnas något. Du minns inte vem du är, vad du jobbar med, var du är någonstans, varför du ligger i just den säng du ligger i, eller vilka människor som står dig närmast. Hur ska du kunna veta vad du ska göra? Hur ska du kunna veta hur du ska göra? Hur ska du kunna veta varför du är du? Hur ska du kunna fatta beslut om din framtid?

Att vara historielös är som att ha tappat minnet utifrån ett samhällsperspektiv. Varför ser det ut som det gör i samhället? Varför har vi bussar, vägar, tunnelbanor och flygplan? Var kommer allt ifrån? Varför har vi demokrati i Sverige? Varför är det inte en diktatur? Var är vi på väg med samhället i framtiden? Är vi på väg till den framtid just du vill ha? Hur är nutiden, men även framtiden, sammankopplad med dåtiden? Varför är det så? Om vi inte har kunskap om dåtiden, så förstår vi inte nutiden och kan inte fatta beslut om framtiden.

Genom att läsa historia, så får vi veta vad som har hänt i samhället och då kan vi också fylla i minnesluckorna så att vi förstår nutiden och kan fatta beslut om vad vi vill ha i framtiden. Ämnet historia ger oss också viktiga verktyg för att förstå dels det förflutna, dels nutiden: historieämnet tränar oss att se vilka källor som är pålitliga och vilka budskap som förs fram. Ämnet tränar vår förmåga att se igenom argument som är mer eller mindre grundlösa. Ämnet tränar vår förmåga att se hur bland andra politiker använder historien som redskap för att vinna röster i det politiska spelet.

Ordspråket ”kunskap är makt” är det som sammanfattar varför historia är ett av de viktigaste ämnena i samhället. Genom historien kan du gå från maktlös till maktfullkomlig.

Läraren Johanna Blomberg från NTI-skolan var på plats då Kvinnohistoriskt museum i Umeå hade en minnesdag för Elsa Laula.
 
– Just nu arbetar vi med att utveckla undervisningen om källkritik. En del av det arbetet rörde historiekällor om samerna. Det lyfts inte speciellt mycket i till exempel läroböcker, och som lärare så är man ändå väldigt styrd av vad som tas upp i läroböckerna, så att det här är en sak som vi håller på att arbetar med inom mitt arbetslag att lyfta fram – och då är det ju jättebra att komma på en sån här dag och få mer kunskap.
 
Elsa Laula Renberg var en drivande kraft inom det samiska samhället, både inom nykterhetsrörelsen och även en av de drivande krafterna för att få till det första samiska landsmötet. Anledningen att konferensdagen hölls var för att uppmärksamma att den 29/11 har blivit en flaggdag i hennes minne. Det var en temadag där olika personer presenterade sin forskning som rörde temat, Dels lyftes även två talare samisk historia i form av att berätta om Elsa Laula Renbergs förhållande med Fredrika Bremer förbundet och även hur samiska kvinnor lyfts i media. Dels lyftes även kvinnorättsrörelsen hos minoriteter i Sovjetunionen och Baltikum som påverkades av kolonisation (precis som samerna).
 
Helt enkelt var det många berättelser som inte tar plats i historieskrivningen. För mig som historielärare så är det både viktigt och intressant att ta del av dessa historier för att lära mig mer och för att ha en koppling till forskning. För historia är inte allt som har hänt i det förflutna, historia är det som lyfts fram av det förflutna.
Johanna var även med i en radioreportage på plats. Här kan du höra det!
Frågor på det? Vi hjälper dig.
Frågor på det? Vi hjälper dig.

Josefin Malm
Studie- och yrkesvägledare
Drop-in: Måndag och torsdag 13-15
Kontakt: https://supportforum.nti.se

Vi använder oss av cookies för att din upplevelse av webbplatsen ska bli så bra som möjligt. Accepterar du att cookies används?

NejLäs mer Ok