Funderar du på att göra högskoleprovet, men vet inte riktigt hur det går till? Nedan hittar du allt du bör veta!

 

Om resultatet

 

Du kan inte sänka dina betyg genom att göra provet, och det är bara om det förbättrar ditt studieresultat som dina provpoäng registreras. Resultatet är giltigt i fem år efter provtillfället. Det är två provtillfällen per år (ett på våren och ett på hösten), och 120 orter deltar. Studenter antas på resultat från högskoleprovet på i stort sett alla eftergymnasiala studier på universitet och högskola. Mer än en tredjedel antas på provresultatet, och om gymnasiebetygen inte räcker till så kan högskoleprovet vara vägen till drömutbildningen. 

 

Provresultatet förs automatiskt in till Universitets- och högskolerådet (UHR), det vill säga Sveriges högskolor och universitet, och det är det bästa provresultatet som räknas i fall du skriver provet upprepade gånger. Provet är inte bara för att höja dina betyg, utan vissa gör provet för nöjes skull, och för att mäta sin kunskapsnivå inom de olika ämnena. Det finns ingen åldersgräns på högskoleprovet, och det går även att skriva provet på en del svenska skolor utomlands. 

 

Provpass

 

Provet består av tre olika sorters provpass: två verbala, två kvantitativa, och ett utprövningspass (det vill säga ett pass som inte räknas med i slutresultatet och är ett test för att se om uppgifter kan passa till framtida prov). Du får inte reda på vilket av passen som är utprövningspasset förrän efteråt.

 

Provpassen består av fyra olika delprov, men deltagare känner inte till ordningen på provpassen i förhand. 

 

Hälften av högskoleprovets totala 160 poäng utgörs av den kvantitativa delen, och testar kvantitativa resonemang, matematisk problemlösning, kvantitativa jämförelser, och att tolka information som du hämtar ut bland annat kartor och diagram. Dessa uppgifter kräver analytiskt och logiskt tänkande. 

 

De andra 80 av högskoleprovets poäng finns i den verbala delen, det vill säga där du måste behärska begrepp, både med och utan ett sammanhang. Du blir även testad på din förmåga att förstå både engelska och svenska texters innehåll. 

 

Det tredje passet (utprövningspasset) ger inga poäng, men deltagarnas resultat används för att mäta hur bra dessa provfrågor skulle vara på kommande prov. Det är därför viktigt att svara lika noggrant på dessa frågor också. Det här passet är antingen 40 kvantitativa uppgifter eller 40 verbala uppgifter. Du kommer inte få se facit eller vilka uppgifterna var efter provet, eftersom det finns en chans att dessa frågor återkommer under ett senare prov. Utprövningspasset mäter hur lätta eller svåra uppgifter verkar, och hur till exempel diagram och svarsalternativ är i relation till både tidigare prov och det prov du just genomfört. 

 

Under provdagens eftermiddag får du veta vilket pass som var utprövningspasset, men vissa provledare meddelar detta redan efter att det genomförts. 

 

Anmälan till provet

 

Anmälningsperioden öppnar cirka tre månader innan provet, och varar i 15 dagar. Att boka en provplats kostar 450 kronor, och UHR måste ha mottagit din betalning senast sista anmälningsdagen. Det finns möjlighet att betala via Plusgiro, men då tar det upp till två dagar innan betalningen kommer fram, och du måste tänka på detta om du anmäler dig sent. Anmäler du dig så sent som sista anmälningsdagen så måste du alltså betala med kort eller annan direktöverföring för att din betalning ska hinna komma fram i tid. 

 

En vecka innan provet får du en kallelse till den e-postadress du anmälde dig med, och i detta mail får du information om var du ska skriva provet. Har du inte fått din kallelse när det är mindre än en vecka kvar till provet, kontakta då den provanordnare du har anmält dig till. 

 

Om du har skyddad identitet, kontakta din provanordnare direkt. Du hittar kontaktuppgifter till de olika anordnarna här.

 

Alla som kan visa upp giltig legitimation får skriva provet, men provet ges endast på svenska. Följande räknas som godkänd legitimation:

 

  • Svensk EU-pass
  • Svenskt körkort
  • Svenskt sis-märkt id-kort utfärdat av statlig myndighet (så som till exempel Skatteverket)
  • Svenskt nationellt körkort

 

Om du är utländsk medborgare utan svenskt personnummer så går det även bra med pass, så länge det är inplastat och har text på engelska, spanska eller franska. Som invånare i ett EU/EES-land går det även bra att legitimera dig med giltigt nationellt id-kort. 

 

Anmälningsavgiften kan inte återbetalas eftersom anmälan är personlig, så du kan alltså inte få dina pengar tillbaka om du inte dyker upp på provdagen eller ångrar din anmälan. Även om du har giltiga skäl så spelar det ingen roll, och det går heller inte att vid kommande provtillfällen använda en outnyttjad anmälan, utan den förbrukas vare sig du skriver provet eller inte. Får du problem med din anmälan eller betalning så ska du vända dig till den provanordnare som du tänker anmäla dig till eller redan anmält dig till. 

 

Under anmälningsperioden är det möjligt att göra byte av provort, och du ska vända dig dit du anmält dig innan sista anmälningsdag för att be om byte. Provskrivare kan behöva flyttas till andra orter om för få personer har anmält sig inom den provorten. Vill du byta provort efter sista anmälningsdag går även det bra, och det går till på samma sätt som ovan. Du måste dock betala en ny anmälningsavgift (450 kronor). 

 

Provdagen

 

I början av provdagen får du ett kontrollpapper som du skriver av dina svar på vid slutet av varje provpass, och detta papper är personligt. Du får inte skriva något annat än dina svar på svarshäftet, och det är inte tillåtet att skriva av uppgifter eller formler. 

 

Tillåtna hjälpmedel är blyertspenna, suddgummi, överstrykningspenna och en vanlig rak linjal. Det är dock inte tillåtet att föra in musikspelare, miniräknare, vinkelhake, eller hjälpmedel som hämtar in, tar emot, eller lagrar information. Byte av tilldelad provlokal är inte tillåtet, och du får inte lämna provlokalen under provtiden. Toalettbesök görs under pauserna. Om du lämnar provlokalen under pågående provpass så stryks det passet från ditt resultat. Kommer du inte i tid till provpasset blir du inte insläppt, och får inte skriva provpasset.

 

Anpassade förutsättningar för dig med funktionsnedsättning

 

Har du en funktionsnedsättning kan du få anpassade förutsättningar, och UHR uppmanar dig med behov av anpassning att kontakta platsen du ska skriva provet senast den sista anmälningsdagen. Alla nödvändiga intyg måste vara inskickade innan den sista anmälningsdagen. Utöver anpassade provförutsättningar så har du som är svagt synskadad, gravt synskadad eller dyslektiker också rätt att skriva anpassat prov.

 

Dyslektiker får 80 minuter på sig per provpass i stället för de ordinarie 55 minuterna. Utprövningspasset görs inte av de med dyslexi, utan här görs bara fyra provpass under provdagen. Alla fyra delarna räknas till det slutgiltiga resultatet. Det är samma innehåll och frågor som på det ordinarie provet, så det ställs samma krav på förkunskap.

 

Provtagare med svag synskada har 80 minuter på sig per provpass, och gör heller inte utprövningspasset. 

 

Med grav synskada gäller samma som ovan, med skillnad att du kan få ditt prov förstorat till A3 och ta med dig synhjälpmedel till provlokalen. Tänk på att det är du själv som hör av dig till ditt lärosäte om dessa hjälpmedel. Tidigare var det bara möjligt att skriva det anpassade provet tre gånger, men sedan hösten 2018 finns det nu ett anpassat provtillfälle per år, och du kan skriva provet varje år. 

 

Med grav synskada blir du tilldelad en egen provledare som för över dina svar till svarshäftet, och som bistår dig under hela dagen. Provanpassningen innebär även att DTK-passet inte inkluderas. Du har även rätt att använda dig av anteckningshjälp under provet, men anteckningshjälpen får inte lagra provinformation, nå internet, och måste ha en visuell skärm. 

 

Efter högskoleprovet

 

Normalt publiceras facit till provet 3 – 4 dagar efter provdagen, och den allra viktigaste information i facit är förstås de rätta svaren. Men utöver det får du även reda på vilket av passen som var provpasset, vars facit inte delas ut. Flera av de senaste högskoleproven har haft olika versioner av provpassen, vilket gör att du måste hitta rätt facit i listan. Vill du lämna synpunkter på provsvar eller uppgift och “överklaga” finns det möjlighet till det. Invändningen ska då göras senast på torsdagen veckan efter provtillfället, och med goda belägg. Har du synpunkter på provets kvantitativa delar vänder du dig till kvant@edusci.umu.se, och till verbal@edusci.umu.se gällande ORD, LÄR eller MEK. Gäller det ELF vänder du dig till elf@ped.gu.se

 

 Gamla högskoleprov

 

Genom Högskoleprovtränaren kan du hitta gamla prov och öva med dem gratis. I skrivande stund finns 5840 uppgifter till 191 provpass från 41 gamla högskoleprov på hemsidan. Övning med hjälp av gamla prov är ett bra förberedningssätt, men detta räcker dock inte. Det behövs nämligen förklaringar till uppgifterna, och genom hemsidans pedagogiska förklaringar till gamla prov lär du dig bättre hur du ska lösa liknande uppgifter under framtida prov. Högskoleprovguiden poängterar att det är värt att öva med prov som är från både före och efter 2011, då provet ändrades.

 

För att lära dig en speciell metodik eller ett visst koncept på både högre och lägre nivå än högskoleprovet, så är hemsidans specialkonstruerade uppgifter bra att titta på. Notera dock att just dessa övningsuppgifter och det pedagogiska övningsprogrammet kräver att du är betalande medlem på hemsidan. 

 

Om fusk

 

Fusk på högskoleprovet innebär att, på ärliga provskrivares bekostnad, skaffa sig fördelar på ett orättvist sätt. Fusk samt användning av otillåtna hjälpmedel innebär att hela provresultatet förklaras ogiltigt, avstängning från att göra högskoleprovet i två år, samt risk för att bli åtalad och dömd. 

 

En fuskmetod innebär att man anlitar en “spökskrivare” som skriver i ens namn, och den som skriver provet kan riskera åtal, eftersom hen begår brottet osant intygande. Vid misstankar om fusk vid ojämna provresultat jämförs svarsmönster, handstilar och liknande för att se om det finns anledning att ogiltigförklara provet, och därefter gå vidare med åtal. 

 

Fortsätter du fylla i ditt svarshäfte efter det att provtiden tagit slut räknas det också som fusk, samt om otillåtna hjälpmedel förekommer. Provledaren kommer skriva en anmärkningslapp om fusk förekommer. Du blir då notifierad av provledaren om anmärkningen, och har även rätt att läsa det som hen skrivit och kommer rapportera. 

 

Ser du någonting misstänkt så bör du genast meddela provledaren eller få kontakt med huvudprovledaren. Det är viktigt att du berättar vad du sett så detta kan antecknas och eventuellt utredas vid behov. Anar du att provledaren bryter mot reglerna och beter sig på ett sätt som väcker misstankar? Då är det även viktigt att rapportera detta, eftersom det har hänt förr att fuskligor har läckt ut prov via just provledare. Agera dock inte utan saklig grund eller misstanke, eftersom de allra flesta provtagare och provledare följer reglerna. 

 

I förebyggande syfte har åtgärder vidtagits för att göra det svårare att praktiskt utföra fusk, och mer görs för att se till att fuskarnas agerande får konsekvenser. UHR arbetar med att göra organiserat fusk svårare, och kastar om frågor i olika provversioner sedan flera år tillbaka. Datorbaserade analyssystem upptäcker också misstänkta mönster som skulle kunna tyda på fusk, och när systemet varnar så granskas fallet i mer detalj för att avgöra om det faktiskt rör sig om brutna regler.

 

Det kollas även om individers prov skiljer sig mellan provomgångar, både när det gäller handstil och resultat. Till exempel finns det fall där personer har skrivit mellan 0,00 och 0,45 vid en provomgång, för att sedan få resultatet 1,85 – 1,90 senare, där fusk upptäckts. 

 

Sedan 2015 har det ändrats i Högskoleförordningen, och alla som gör högskoleprovet måste skriva under en försäkran och därmed lova på heder och samvete att man inte kommer använda otillåtna hjälpmedel. Fuskar man ändå så gör man sig skyldig till osann försäkran, vilket kan ge dagsböter eller fängelse i upp till sex månader. I och med att fuskarna gör sig skyldiga till konkret brott, så är det nu lättare att polisanmäla samt döma dessa personer. 

 

Visar det sig att en individ har blivit antagen till en utbildning med hjälp av falskt resultat så kan hen bli avstängd från utbildningen. Det pratas om att i framtiden digitalisera provet, att använda metalldetektorer för att upptäcka till exempel telefoner  och kroppsvisitation utförd av provledare / vakter vid misstanke om användning av sådana. Minskar fusket så ökar dina chanser som ärlig provtagare att komma in på den utbildning du vill.

För att få tips samt svar på fler frågor, gå gärna in på NTI-skolans supportforum.

Inga kommentarer

Posta en kommentar

Vi använder oss av cookies för att din upplevelse av webbplatsen ska bli så bra som möjligt. Accepterar du att cookies används?

NejLäs mer Ok